 |
|
|
Sunday 5 Sep 2010 |
 |
|
   |
[ 2010-06-10 ] Svenskarnas spelande oförändrat trots finanskris Svenskarna satsade 41 miljarder kronor på spel under 2009. Detta motsvarar sammantaget 5 255 kronor per invånare räknat på 15 år och äldre. Svenskarna satsade alltså 2,5 procent av sina disponibla inkomster förra året och det är ungefär samma nivå som de gånga tre åren. Slutsatsen är således att vi inte spelar mer under dåliga tider. I den undersökning som Svensk Servicehandel & Fast Food beställt av statistikbyrån VECA i syfte att belysa utvecklingen av den svenska spelmarknaden, så framkommer det att de stora aktörerna på marknaden: ATG, Svenska Spel och Postkodlotteriet behåller sina positioner. Konkurrensen på spelmarknaden är hård och köp av lotter konkurrerar med spelformer som är kopplade till internet och utdelning direkt på plats. Många spelombud har länge känt oro inför att internetspelandet ökar och att det ska innebära färre spelkunder, vilket bidrar till minskad merförsäljning i samband med spel. Statistiken visar att spelandet inte är konjunkturberoende men förklarar inget mer om svenskarnas spelbeteende eller satsningar. Kanske är det drömmen om en storvinst som lockar till spel. Ungefär sju miljoner individer i vuxen ålder satsade 41 miljarder kronor på spel under 2009, varav 400-500 personer blir miljonärer på köpet. Trenden på spelmarknaden går mot omfördelning snarare än en ökning av spelsatsningar. Spelarna tycks flytta sig mellan olika spelprodukter snarare än att vara trogna en spelprodukt. Statistiken bekräftar att det är svårt att locka nya spelare (eftersom så gott som hela befolkningen satsar på spel) och att det är svårt att locka dem som redan spelar till att öka sina insatser mer än vad inkomsterna medger. Ytterligare en slutsats kan vara att de enskilda spelombuden tar sitt ansvar och sköter spelförsäljningen på korrekt och lagligt sätt. Enligt genomförd undersökning är ATG den stora vinnaren på spelmarknaden 2009 (+715 Mkr), tillsammans med folkrörelsernas riksomfattande lotterier (+847 Mkr). Även om inte spelandet ökar så innebär svenska folkets spelande stora vinster för spelbolagen. Ersättningarna till den enskilde handlaren, som säljer spelen och lotterna, har dock inte ökat på 15 år. I många fall kan den till och med ha blivit lägre. I takt med att kraven ökar på spelombuden bör också ersättningen höjas. Det är viktigt, både för de stora spelbolagen och för det enskilda ombudet, att spelombuden har rätt kompetens för att på bästa sätt möta kunden. Spelombudet ska också ansvara för att samhällets spelpolitik genomförs på korrekt sätt genom till exempel ålderskontroller. Dessutom innebär ansvaret att vara spelombud ökade kostnader. Pengarna som kommer in till butiken från spel är inte butikens egna. Därmed uppstår ett säkerhetsproblem samtidigt som också hanteringen av pengarna är kostsam då de ska skyddas och bankas. I vissa fall får inte heller spelombudet ersättning då spelkunden betalar med kort utan för stå för den kostnaden själv. Mot bakgrund av de resultat som de stora spelbolagen visar så tycker vi att det är hög tid att detta avspeglades i ersättningsnivåerna till spelombuden. |
 [2010-02-16] Servicehandelns utveckling fjärde kvartalet 2009  [2010-02-15] Stort intresse för receptfritt i handeln [2010-02-15] Spelet fortsätter i det laglösa landet [2009-12-21] Tusen butiker säljer illegala cigaretter [2009-12-16] Bluffakturor når nytt lågvattemärke [2009-12-09] SL-provsionerna ska omförhandlas [2009-12-09] Ett steg på vägen mot enhetlig åldersgräns [2009-12-09] Är du utländsk företagare och vill ha en mentor? [2009-12-09] EasyFairs Fastfood & Café i Malmö börjar ta form [2009-12-09] Ett steg på vägen mot enhetlig åldersgräns Fler nyheter » |
|||||||||||||||||||||||
